För ung för Paris

I somras var jag med när Byggare Bob rev delar av sitt kök. Sånt tycker jag är riktigt spännande eftersom det alltid dyker upp något litet minne från förr i tiden. Nu tänker jag inte bara på gamla hemska tapeter som tittar fram, utan det är alltid något litet kort eller brev som trillat bakom någon bänk och varit totalt omöjligt att få fram. Jag hittade en hel del godsaker faktiskt och har länge tänkt att undersöka dem lite närmare. Eftersom jag ville ha ännu en anledning till att inte gå och lägga mig så tog jag tag i fynd nummer ett. Orkar förstås inte lägga så mycket energi på det och gå till biblioteket eller söka i massa arkiv. Min djupdykning består av Google.




Svensk Premiärtitel: För ung för Paris

Orginaltitel:  Paris-Canaille

En fransk komedi från 1955.

Om filmen fick jag inte ut speciellt mycket. Däremot verkar Daniel Gelin varit en hyffsat stor skådespelare som levde ett riktigt fartfyllt liv, fyllt av fest och droger.

"Actor Daniel Gelin (1921-2002). Handsome and sensitive Gélin did not have an easy life but he was warmly embraced as one of the great stars of the French post-war cinema. The talented lead and character actor appeared to fine advantage for such legendary directors as Max Ophüls, Louis Malle, Jean Cocteau, Alfred Hitchcock, and Claude Lelouch."

Tror det räcker med den informationen. Undra om det var ett persoligt kort från Daniel till någon som bott på Norrbodavägen. Tror väl kanske inte det, men vi kan ju låtsas så blir det ju extra roligt!

Godnatt.

Första klapparna köpta!

Jag ska inte gnälla. Men jag börjat faktiskt känna lite i benen efter Joppes och min lilla löparrunda tidigare idag. Men det är ju himla bra att det känns lite, då vet man ju att det har gjort någon nytta. Nu är det ju inte direkt troligt att jag kommer att fortsätta med löpningen mer än kanske en enstaka gång till. Jag har lärt känna mig själv vid det här laget, och när jag väl börjar "träna" brukar det max hålla igång i en vecka. Just nu talar ju i princip ALLT emot att det skulle gå vägen. Mörker, kyla, regn, lera och allt mysigt som hör hösten och vintern till.

Jag har köpt mina första julklappar. Är mycket nöjd med att ha gjort detta i november. Brukar varje år tänka att jag ska köpa dem under hela året som går, men blir ju aldrig riktigt så. Testade det ett år faktiskt när jag köpte en sak till mor tidigt på hösten, sen några dagar efter julafton hittade jag av en slump min julklappsgömma och hade förstås totalt glömt bort att jag hade köpt en julklapp och gömt den i garderoben. Eftersom jag är väldigt glömsk så har det hänt många gånger att saker och ting inte kommit fram igen efter att jag tyckt det varit en smart idé att gömma den. Kommer ihåg när jag gömde min plånbok under madrassen en gång. Vet inte hur många månder den låg där innan mor hittade fram den. Just nu tror jag inte att det är jättemycket som jag har bortslarvat. Vad jag kan komma på i alla fall.



Nä. Jag sitter mest här och skriver utan att egentligen veta vad jag babblar på om. Antar att det är för att jag inte är speciellt sugen på att gå och lägga mig. Har pytteliten sovmorgon som väntar imorgon, men inte tillräckligt lång för att man ska kunna ligga kvar speciellt länge.

Aja, vi säger väl så!

/M



Löparr(h)unda

Jag vet inte hur många tusen gånger jag tänkt tanken, men som vanligt har det inte blivit av. Men IDAG hände det grejjer ska ni veta. Jag rotade fram löparskorna i garderoben och kallade på Joppe:

- Nu ska vi ut och springa min lilla vän!

Joppe tittade på mig som att jag var helt dum i huvudet och tänkte tyst för sig själv:

- Springa? Skulle inte tro det. Äta kottar, barr och annat smarrigt. Ja, tack!

Det fick förstås bli en kombination av dem båda. Första biten var det till att nosa, skvätta lite och visa vem som bestämmer här på Sjögärdsgatan. Mötte Ove på vägen och han sprang in snabbt som tusan när han såg att det var vi som kom.

När vi var nere vid sjön satte vi i alla fall igång och sprang. Vi hade godispaus två gånger längs vägen, annars höll vi jämn och bra fart runt hela sjön. Joppe tyckte nog inte att det var så farligt att springa trots allt. På något sätt hade jag ändå tänkt att Joppe skulle vara väldigt trött när vi kom fram, men så verkar inte vara fallet. Vi får nog ta två varv nästa gång...


(Joppes stil är i klass med den till vänster)