Just nu vill jag bara gråta mest hela tiden eftersom jag är fast i min säng med feber som vägrar att släppa och en dödshosta som smått gör comeback. Min mirakelmedicin har jag lämnat på jobbet, smart.



Jag gråter inte speciellt ofta, men det finns däremot väldigt mycket som skulle kunna få mig att gråta. Jag undviker väl helt enkelt de här situationerna för att göra av med så lite tårar som möjligt.

Begravningar.

Jag kan inte gå på en begravning utan att störtlipa hela tiden. Jag har bara varit på två i mitt liv, egentligen tre men på den fick jag sitta kvar i bilen för jag klarade inte av att gå in. Dessa har varit släktingar förstås, men jag är helt säker på att om jag skulle gå på en begravning utan att ens veta vem det är som dött så skulle jag gråta lika mycket. Det är den hemska stämningen som gör det. Jag pallar inte.

Sorgliga filmer.

Nej, det går inte heller. När E.T ska åka hem. När någon som varit sjuk slutligen somnar in. Sist var det ju den där "komedin" som jag och Hulthäst hyrde med Aniston och han den där blonda när de hade en hund som de var tvungna att avliva. Lipade ju halva filmen. Vadå KOMEDI, vansinnig.

När någon vinner något.

Ibland kan det komma en tår när någon vinner något eller på något sätt får credit för något de gjort, och de verkligen förtjänar det. Detta kan handla om när någon t ex vinner American Idol, drar hem en jättevinst i något spel eller vinner OS-guld. Det är ju riktiga glädjetårar då förstås eftersom jag är så glad att denna personen har vunnit och förtjänat detta.

Jao, det var lite som får mig att börja gråta i alla fall. Dock minns jag knappt när jag grät senast faktiskt. Kanske skulle sätta på nån riktigt hemsk film så jag får rensa i tårkanalerna lite.

.