30 dagar - Del 19 - Detta ångrar jag.
Usch. Tycker att denna är skitsvår. Precis som Privatbloggen som gjorde detta inlägget för någon dag sedan så ångrar jag inte jättemycket som jag gjort här i livet. Det är för kort för att ångra massa saker. Istället ångrar jag väl saker och ting som jag inte gjort, och det är förbannat mycket.
Jag ångrar att jag inte reste iväg lite efter gymnasiet. Fast ändå är jag riktigt nöjd med att jag pluggade vidare direkt när den lilla gnistan fortfarande fanns där. Sen att utbildningen jag gick bestod av 50% flum är ju en annan sak, känns som man kunde klarat av den på ett år istället för två och ett halvt.

Jag ångrar hela tiden att jag inte lyckas hålla bättre kontakt med många av mina vänner. Men å andra sidan är det många som inte är duktiga på att hålla kontakt med mig heller. Det har alltid varit svårt för mig det där. Under skoltiden var det perfekt, då var alla i ens närhet hela tiden och man han aldrig tänka på att någon föll bort eftersom man träffades varje dag. Efter skolan gick allt åt helvete. Jag är i många lägen en ensamvarg, älskar att vara ensam väldigt ofta, men lika mycket som jag vill vara ensam ibland vill jag ha sällskap. Imorgon är jag t ex lite sugen på att gå på en fest men det konstiga är att jag knappt kan komma på en enda person jag skulle kunna fråga om den vill följa med. För några år sedan hade det istället vara svårt att välja vem man skulle fråga.
Jag ångrar att jag tog den där sista drinken i lördags. Om man nu kan kalla det drink. Gift!
Vad ångrar du? :)
Jag ångrar att jag inte reste iväg lite efter gymnasiet. Fast ändå är jag riktigt nöjd med att jag pluggade vidare direkt när den lilla gnistan fortfarande fanns där. Sen att utbildningen jag gick bestod av 50% flum är ju en annan sak, känns som man kunde klarat av den på ett år istället för två och ett halvt.

Jag ångrar hela tiden att jag inte lyckas hålla bättre kontakt med många av mina vänner. Men å andra sidan är det många som inte är duktiga på att hålla kontakt med mig heller. Det har alltid varit svårt för mig det där. Under skoltiden var det perfekt, då var alla i ens närhet hela tiden och man han aldrig tänka på att någon föll bort eftersom man träffades varje dag. Efter skolan gick allt åt helvete. Jag är i många lägen en ensamvarg, älskar att vara ensam väldigt ofta, men lika mycket som jag vill vara ensam ibland vill jag ha sällskap. Imorgon är jag t ex lite sugen på att gå på en fest men det konstiga är att jag knappt kan komma på en enda person jag skulle kunna fråga om den vill följa med. För några år sedan hade det istället vara svårt att välja vem man skulle fråga.
Jag ångrar att jag tog den där sista drinken i lördags. Om man nu kan kalla det drink. Gift!
Vad ångrar du? :)
Kommentarer
Trackback


