Inatt hann jag inte sova speciellt länge innan jag vaknade tvärt. Jag kände nägot som liksom kröp längsmed ryggen och innan jag hunnit tänka hade jag slängt mig upp från sängen. Jag konstaterade att det måste ha varit en hamster.



I chock började jag därför slänga ner alla kuddar på golvet, skakade om täcket och lyfte lite på madrassen. Jag såg inte till hamstern någonstans, men den kunde ju inte ha kommit speciellt långt. Vid det här laget började Joppe undra vad jag egentligen höll på med och lyfte på ena tassen, typ för att peka finger. Jag gav inte upp här utan fortsatt med att lägga mig på golvet och titta under sängen ifall hamstern krypit in där. När jag inte hittade någon hamster där heller gav jag upp och kröp försiktigt tillbaka i sängen, fortfarande lite skraj över att hamstern skulle ligga där nånstans. Jag somnade som tur var ganska omgående och vaknade inte igen.

Man skulle kunna tro att detta var ytterligare ett av mina nattliga påhitt och ett tecken på att min sömn inte är som den ska, men den här gången är jag faktiskt helt säker på att det var en hamster här i min lägenhet. Jag kände den ju t om.

Vi kan väl vänta tills efter helgen innan vi ringer doktorn va?

.