Min satsning mot OS i London 2012 fortsätter. Jag planerar att delta i de flesta grenarna. Tyvärr möts jag av motgångar mest hela tiden, och det är inte lika roligt.

Jag har tidigare haft problem med mitt väntra knä när jag varit ute och sprungit. Jag införskaffade då ett par riktiga löparskor och det har gjort susen. Igår var det då istället dags för mitt högra knä att ge upp. Det hela gick bra i exakt 6 kilometer, sen la det av fullständigt och jag kunde knappt förbli stående. Hela benet ville i princip vika sig. Väl hemma fick jag kämpa mig upp till tredje våningen, och under hela kvällen igår kunde jag inte ens stödja på det. Jag gillart inte.

Hemma gjorde jag en kroppsscanning och som ni kan se på resultatet här under så indikerar det på enorm smärta i knät.

Efter en natts sömn är det mycket bättre, men det är fortfarande inte bra och jag kan inte gå normalt.

Det är ganska uppenbart att jag åter igen drabbats av LÖPARKNÄ.

Symptom

Smärta på utsidan av knät Check!

Smärtan ökar under pågående löpning, speciellt vid backar Check!

Smärtan kan till slut bli så fruktansvärd att man omöjligt kan ta ett steg till (känns som en kniv i knät) Check!

Även den mest härdade löparen kan tvingas bryta p.g.a. smärtan. Check!

Smärtan blir extra påtaglig när man försöker springa i nerförsbacke. Check!

På plant och jämnt underlag känns däremot inte smärtan lika intensivt. Check!

Smärtan upphör i stort sett på en gång när man slutar springa, även om området ömmar när man försöker massera det. Check!

Smärtan dyker inte upp förrän mitt under passet, men gärna direkt efter att man tagit sig uppför en backe Check!

Reflexmässigt börjar man springa med allt stelare ben; smärtan är något mindre om man undviker att böja i knäleden. Check!

Smärtan kan även kännas i utsidan av låret, men mer sällan i höften eller stjärten. Check!

Uppkommer ofta i samband med någon form av överträning t.ex. fördubbling av löpdistansen eller kraftig ökning av antalet backintervaller Check!

Jag skulle nog säga att allt detta stämmer in på mig på ett eller annat sätt.

Vad ska man göra?

Om smärtan är lindrig och mer upplevs som stelhet i senan: stretcha sätesmuskulaturen och ITB-senan, fortsätt löpningen försiktigt, försök undvika att springa i backarna. Om smärtan trots detta kvarstår, eller övergår till att vara knivskarp: avbryt löpningen omedelbart, gå försiktigt hem, eller ännu bättre: ta bussen.

Jag väntade och väntade, men det kom aldrig nån buss ut till industriområdet vid Norrboda. Jag hade inga cash med mig heller, så jag hade ju inte fått åka med ändå.

Den närmaste tiden efteråt

• Gör omedelbart en "haveriutredning": vilken är den troliga orsaken till att problemet uppstod? Lär dig av dina misstag och åtgärda felen: använd träningsdagboken. Om du inte hittar orsaken är risken stor att du snart drabbas igen!
• Självklart ska du inte försöka springa om du känner att området fortfarande är irriterat. Vila från löpningen åtminstone 3 dagar, innan du gör något nytt försök.
• Undvik att springa så länge du tar medicin mot inflammationen och värken.
• Stretcha sätesmuskulaturen och ITB-senan minst sex gånger om dagen, se bild. Var något försiktig om du känner att senan fortfarande är inflammerad.
• Starta ett långsiktigt åtgärdsprogram för att öka rörligheten i berörda muskler och senor. Lägg gärna in särskilda stretchpass i din träningsplanering.
• Om du känner dig osäker på symtomen eller vill ha råd om stretching, beställ tid hos en sjukgymnast som har erfarenhet av idrottsskador.
• Om du inte lyckas få bukt med inflammationen inom två veckor så är det läge att gå till doktorn

Nu ska jag göra en haveriutredning kära vänner. Sen ska jag stretcha lite också.

.